Solen skiner, fåglarna pippar.
Kvittrar, jag menar kvittrar.
En humla vänder i dörren till balkongen.
Balkongen som ser ut som ett vrak, men den blir fin sen. En 50-tals stol står i boden på torpet och väntar på att få flytta till stan.
En plastmatta ligger ihoprullad i köket.
En växt i Margareta Hennixs "Heja Sverige-potta".

Men här tar vi (jag) en dag i sänder.
Först i tur står dammsugning.
Jag har inte dammsugit på 3 år, för att den uppgiften hade han som just flyttat ut. Gissar dock att det är som att cykla.

Idag tog jag mig ur orkeslöshet och åkte på loppis. Det är en massa loppisar i stan i helgen och svårt att välja.
Magkänslan valde Krama en loppis i Nacka Strand. Få säljare och få besökare, men kärlek fanns det att köpa. Tack och lov för det!
Porslin från Syco, träljusstakar och en bronsbrun hulahula-brutta i gips.
Dessa får nu i uppgift att fylla ut tomrummet...

Hepp

Inte så glad påsk

Ibland blir det inte som man trott,
hela livet för en blir snott.
Marken rämnar under dina fötter
och du känner dig så trötter.

Sambon vill ej vara sambo mer
han andra värden i livet ser
än det han och jag i 5 år haft
Goddag yxskaft.

Mitt dåliga rim gör inte mina avgrundskänslor rättvisa, men denna blogg är inte skapad för ångest utan för kärleken till pryttlar av den något äldre sorten.

Jag har påbörjat en utrensning av hans saker, och är tacksam att det är jag som stått för alla snyggoinköp till hemmet.
Frågan är dock om Stringen får vara kvar. Den är nämligen hans.
Även en del konst är hans, men det ordnar sig. Jag har ju en loppissommar framför mig.

Helt solo.

Efter att ha sett en bild på en massa Margaretheskålar blev jag sugen på att baka småkakor.

Igen.

Förra gången jag gav mig på det blev ju resultatet sissådär. (läs gärna HÄR)
Helt klart ätbart, men den utlovade kaffesmaken uteblev.
Vid närmare analys av det baket, kan man härleda orsaken till att jag utelämnat en liten detalj ur receptet. Pulverkaffet. Men alltså, vem har pulverkaffe hemma?
Det är ju inte drickbart, och inte har man det i skafferiet bara för att man en gång om året ska till att baka småkakor med kaffesmak. Tramsigt helt enkelt!

I alla fall, skam den som ger sig.
Denna gång föll smaklökarna för Korintkakor.
Dessa minns jag från barndomen.
Från sockerdricksdrickande direkt ur flaskan med sugrör, gungandes i en röd Grythyttan-stol vid farmor Anna-Lisas torp.


Till mina bak använder jag ingen Margarethe-bytta utan en stadig historia av Arne Darnell för Perstorp. Om man nu vill vara plast-snobb i köket tycker jag den är minst lika snygg.
Med inställningen "hur svårt kan det vara" rörde jag ner de få ingredienserna i den.
Mjöl, smör, socker, bakpulver och korinter. Jag valde russin istället, för korinter är ju inte heller något man har i skafferiet, om man inte är en bullmamma av klassiska mått.


Rulla små bollar och lägg på en plåt. Piece of cake liksom.
Tryck till lätt.
Det är väldigt bra om man gör som det verkligen står i receptet. Den läxan borde jag ju lärt mig från föregående kakbak.
Tryck till lätt!!!
Det stod inte: Tryck dem platta och peta i ännu flera "korinter".


Ett annat bra tips är: Sitt på vak, sitt inte med näsan i Facebook medan kakorna gräddas.


Det är ju för väl att man har man har en sambo som är för kvinnors frigörelse...


...och att man har snyggt porslin att servera vraken på. Denna gång fick jag ta till Kryss-assietter från Gefle för att skapa någon slags aptitkänsla.
Nåväl, det var ju tur att jag inte gav mig på att baka Macarones, vilket var min ursprungliga tanke.

Några som däremot är bra på att ordna kaffereps-stämning är nedanstående kvinnfolk, som deltog i en kafferepstävling som anordnades av Facebookgruppen Retro inspiration.
Vissa av dem har varit så smarta att de faktiskt köpt fikabrödet färdigt, vilket jag ska ta i beaktande nästa gång jag har ett sötsug.


Johanna Lundgren vann tävlingen och pyntade fint med Royal Kronas populära ljuslyktor.
Johanna kan du hitta på Instagram under namnet jozojohanna


Norska Marit bjöd givetvis på kaffe ur norskt porslin från Figgjo flint
Malla Viking heter hon på Instagram.

Jenny Johansson plockade fram sina franska Vereco-koppar

Johanna Franzén bjöd på gofika ur en kopp som jag misstänker är från Gefle. Hjälp mig gärna med identifikation här. :-)


Helene Hansson bjöd ut oss i trädgården och serverade kaffet ur en Cathrineholms kanna.


Detsamma gjorde Cathrin Edfors, men inomhus.

Det fanns många fler bidrag som skapade sötsug stort nog att hoppa över alla bokstavsdieter den veckan, men de törs jag inte titta på/visa nu, när bikinisäsongen närmar sig med stormsteg.

Ha en fin dag under molnen!

De små inredningsdetaljerna

Det finns ju saker i hemmet som är så små jämfört med annat att man glömmer att de finns där, och så finns det prylar som man kanske aldrig införskaffat, utan helt plötsligt så har man dem i sin ägo i alla fall.
Saker som med tiden får mer känslomässigt värde än om du köpt dem själv.

Jag har några sådana saker:

Armbandet av plasthjärtan som en av sönerna gjort på dagis. Det används inte, men pryder sin plats på hängaren från Carrara & Matta


Små smörhundar efter farmor och farfar gömmer sig bland havsanemon-ljustakarna från Friedel Ges Gesch.

I köksfönstret står det nygifta paret, som prydde farmor och farfars bröllopstårta på 30-talet. Det måste ha varit en mycket liten tårta då de bara är 3,5 cm höga.


Både jag och sönerna var förtjusta i lite makabra zombie-saker när de var yngre, men det intresset tycks de växt ifrån, så nu har jag fått ärva deras samling. :-)


Det gör absolut ingenting, för jag tycker det behövs lite horror för att neutralisera det gulliga som annars tycks flytta in i mina stringhyllor.


Som t ex denna gulliga guldiga uggla på hela 3 cm, vilket kom från ingenstans och parade ihop sig med flasköppnar-trasten! Omaka men kärt par.

Vad har du i dina samlingar som du absolut inte valt själv, men som ändå är dig kärt? 

Ryssen kommer!!!

Ja, i dagsläget finns det de som oroar sig för just det.
Putin är både ilsken och bestämd. Hävdar sina rättigheter både lite här och där.
Det som händer i Ukraina är en angelägenhet för hela Europa, och frågan om den nytillsatta nazivänliga regeringen är bättre än en rysk invasion, är svår att ta ställning till.

Om nu Ryssland tänker fortsätta erövra mark, så är jag i alla fall redo med en förförande välkomstkommitté.
När de väl tror att de har mig på sin sida, plockar jag fram Gustav II Adolf-kostymen.


Jeltsin, Gorbatjov, Brezjnev, Chrusjtjov, Starlin och Lenin står parad.


För att vara på den säkra sidan har jag dubbletter av de mest tongivande USSR-presidenterna.


Räcker inte det så kan jag försöka blidka med en nalle. Vem vet, Putin kanske blir sentimental och tänker tillbaka på sitt eget "väl" genomförda OS.


Han framställer sig själv som ganska hårdhudad, den nuvarande ryska presidenten, så nalletricket kanske inte går hem. Då är det ju bra att kunna ta fram denna, och påminna honom om att utan Lenin skulle det kanske inte ens finnas någon presidentpost i Ryssland.


Lenin var ju föredömlig på många sätt, han var ju t ex snäll mot barnen!


Man kan även påminna honom om att det finns vänner i Öst som åtminstone påstår sig jobba mot demokrati.
(hur det nu är med den saken i verkligheten vet i sjutton)


De står här strategiskt placerade i hallen, så att de skall synas när Ryssen väl intar mitt hem! Och Pussy Riot utklädda till presidentfruar får givetvis vara med. För att göra ett feministiskt statement.
Sånt brukar ju uppskattas av Putin.

Glad 1 April på er. Låt er ej bli lurade!